Addicted?

Annandag jul, jag & älskling, Linda & Angelica åkte in till stan på mellandagsrean. Linda shoppade loss rejält, jag inhandlade strumpbyxor, brunglittrig ögonskugga, vinrött nagelack, guldiga hårspännen och ett beiget linne med svarta detaljer. Vi åt sen en välbehövlig nachostallrik i Duvanhuset för att sedan ta bussen ut till Bergvik, hälsade på Elin på Kappahl men blev inte så mycket annat gjort där ute så jag och Stoffe tog bussen hem.
Igår, jag flängde fram och tillbaka överallt. Först med papi till Heden för att slänga glasflaskor, kartonger osv. Det blåste rejält och dom stora starka gubbarna vända sig om när lilla jag kom kånkande på en redigt stor hög med bråte. Skenet kan bedra pojkar! Sedan åkte vi vidare till Bergvik, gjorde lite ärenden och styrde sen hemmåt. Till min inte så stora förvåning låg älsklingen fortfarande och sov. Jag skakade på honom tills hans tålamod försvann och han inte orkade kämpa emot mer, sedan bar det av till Bergvik, igen! Marika kom och hämtade oss, vi sprang runt på Elgiganten, Siba & Expert men förgäves, Marika hittade inte den rosa digitalkamera hon hade sett i någon annons. Vi styrde istället våra steg mot bolaget och inhandlade dricka till nyår. Sedan hemmåt.
Klippte page på Therese, vilket jag tyckte hon passade ruggigt bra i, sedan såg jag och Stoffe film innan vi somnade.
Idag, blir ganska lugnt förhoppningsvis, Line kommer hit senare då jag ska lägga i lite bruna slingor på henne men annars blir det en slappar dag iklädd gråa mjukisbyxor, vitt linne och hästsvans.


Sakta ner nu, det går för fort. Jag vill inte planera någon framtid, jag vill ta var dag som den kommer. Jag är rädd, rädd för att fastna tror jag, rädd för att bli beroende för jag känner igen den känslan, den är hemsk. Varför är jag så rädd för att komma någon för nära ? Eller rättare sagt för att låta någon komma för nära inpå mig ? Jag har sett det så många gånger, hur en person går från att vara totalt självständig, till att sedan bli ett beroende och kontrollerande psykfall. Jag vill inte ha något sådant, jag vill ha äkta kärlek. Svartsjuka, längtan, glädje och lycka, hur det rusar i hela kroppen när han kysser mig. Jag har hört hur de säger "Vi kunde lika gärna gått skilda väger för ett halvår sen, nu på slutet var man liksom bara van vid att ha den andra i sitt liv, man var beroende". Jag hatar det ordet ! Jag kommer aldrig stanna om jag bara är beroende, jag kommer stanna om jag är kär.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0