eemly

Ska man behöva straffas för sitt förflutna ? Alla växer upp, jag är inte samma person nu som jag var då, kan du försöka förstå det ? Jag vill inte höra hur jag va, hur jag levde på lögner och bar mig åt som ett svin.
Det var fel och jag vet det. Hur snabbt man än försöker springa kommer det förflutna någon gång ifatt dig.
Det var ett helvete för mig med, tro mig, vet du hur det känns såhär efteråt ?
När man förstått att alla tårar berodde på mig ? Jag vill ha det ogjort, men jag kan inte. Nu är det bara att försöka glömma, leva i nuet, därför vill jag inte höra några som helst kommentarer om förr. Let it go.
Ge mig en chans, jag är ärlig mot mig själv nu. För första gången i hela mitt liv gör jag bara sådant som jag sedan kan stå för och ta konsekvenserna för. Jag vet inte varför jag betedde mig som jag gjorde,
har försökt få reda på det men alla som "borde veta" står utan svar.
Jag vet bara att jag någon gång i våras kände att det var nog, jag ville inte ha det så längre jag hade levt utan mål i flera år då, tog varje dag som den kom, körde på impuls grejer. Brydde mig inte speciellt mycket om någonting, förutom mig själv och Elin. Släppte aldrig någon nära inpå, bara Elin. Elin hade något extra, ville bara väl, jag kände nog från första början att hon aldrig var ute efter att såra, och hon gav liksom aldrig upp, hon ville va en del av mitt liv. Och jag lät henne, hur dåligt hon än kan tyckt jag betett mig ibland (aldrig mot henne dock) så fanns hon där, ville alltid hjälpa. Hon dömde mig aldrig, lät inget påverka det sättet som hon såg på mig. Och nu, när jag ibland känner att jag trillar tillbaka till dåliga ovanor, så finns hon där och gör mig påmind, att jag är värd bättre än så. Att Christoffer är värd bättre än så.



Första advent idag, tända lite ljus och sådär ska vi göra, ska desvärre också läsa inför nationella prov i svenska imorn. Nu är Julen på ingång också, älskar det.
På torsdag är jag ledig, såna där små saker, som lediga dagar, sovmornar, inställda lektioner, känns som en räddare i nöden just nu. Får se om mina krafter orkar ända ut.
Det är inte långt kvar.